Stoppsträcka

Stoppsträcka = reaktionssträcka + bromssträcka. Reaktionssträckan är vägen bilen rullar innan du hunnit börja bromsa, bromssträckan vägen därifrån tills bilen står still. Det avgörande är att de växer olika: reaktionssträckan i takt med farten, bromssträckan med farten i kvadrat.

Så räknar du ut stoppsträckan

Två överslag räcker för både teoriprovet och verkligheten. Ingen av dem ger ett exakt värde – de ger en storleksordning, vilket är precis vad du behöver.

• Reaktionssträcka: stryk sista siffran i hastigheten och multiplicera med tre. I 90 km/h: 9 × 3 = 27 meter. Det förutsätter en sekunds reaktionstid – är du trött, distraherad eller påverkad blir den längre.
• Bromssträcka: stryk sista siffran, kvadrera talet och multiplicera med 0,4 på torr asfalt. I 90 km/h: 9² = 81, gånger 0,4 = drygt 32 meter.

Tabell: stoppsträcka vid olika hastigheter

Värdena gäller torr asfalt, bra däck och en sekunds reaktionstid. De är överslag avsedda att räknas i huvudet – inte uppmätta bromsprov.

Varför kvadraten är hela poängen

Titta på tabellen igen. Mellan 30 och 90 km/h tredubblas farten, men stoppsträckan blir drygt sex gånger så lång. Det beror på att rörelseenergin – den energi bromsarna ska omvandla till värme – växer med hastigheten i kvadrat.

Samma matematik förklarar varför krockvåldet stiger så snabbt. En kollision i 110 km/h är inte 22 procent värre än en i 90, utan betydligt mer. Det är också skälet till att en gående som blir påkörd i 30 km/h oftast överlever, medan många inte gör det i 50.

Ett räkneexempel

Du kör i 70 km/h på en landsväg och ett rådjur springer ut 50 meter framför bilen. (Vad som gäller om du träffar det står i guiden om viltolyckor.) Reaktionssträckan blir 7 × 3 = 21 meter. Bromssträckan blir 7² = 49, gånger 0,4 = knappt 20 meter. Stoppsträckan landar på cirka 41 meter – du hinner precis stanna.

Hade du kört i 90 hade summan blivit ungefär 59 meter, alltså nio meter för sent. Och hade vägen varit isig hade bromssträckan mångdubblats. Det är i den skillnaden hela anpassningskravet ligger: skylten anger ett tak, inte vad som är säkert.

Vad som förlänger stoppsträckan

• Trötthet, alkohol och distraktion förlänger reaktionstiden – ibland till flera sekunder.
• Halka, väta och löst grus förlänger bromssträckan. På is kan den bli mångdubbelt längre.
• Slitna däck ger sämre grepp och ökar risken för vattenplaning.
• Tung last eller släp ökar massan som ska bromsas.
• Slitna stötdämpare gör att hjulen tappar kontakten med vägbanan och bromsar sämre.

Lägg märke till att bara den första punkten handlar om dig och resten om bilen och vägen. Det är också därför trafiksäkerhet och fordonskännedom hänger så tätt ihop på teoriprovet.

Stoppsträckan i förhållande till sikten

Siffrorna blir användbara först när du jämför dem med hur långt du ser. Halvljuset når 50–70 meter, vilket är kortare än stoppsträckan i 90 km/h – det är kärnan i mörkerkörning. Samma jämförelse gäller vid dimma, i en kurva med skymd sikt och över ett backkrön, och den är skälet till att kravet att anpassa farten står bredvid hastighetsgränsen och inte under den.