Mittlinje
Mittlinje – skiljer körriktningarna och får korsas
Korta streck och långa mellanrum. Den skiljer trafikriktningarna på en vanlig tvåfilig väg och får korsas vid omkörning och sväng, om det kan ske säkert.
Vägmarkeringar
Linjerna på vägbanan är vägmärken, inte dekor – de gäller på samma sätt. Grundregeln är enkel: streckat får korsas, heldraget får det inte. Ju längre strecken är i förhållande till mellanrummen, desto närmare är du något du behöver vara uppmärksam på.
Alla markeringar med bild
Illustrationerna är sedda uppifrån och är Teorimotorns egna, förenklade bilder – inte officiella återgivningar. Det som är avsiktligt exakt är förhållandet mellan streck och mellanrum, eftersom det är just det som skiljer linjerna åt.
Varningslinje
Varningslinje – varnar för fara framför, men får korsas
Långa streck och korta mellanrum. Den betyder att något kommer strax – oftast en spärrlinje, en kurva eller ett backkrön. Du får korsa den, men bara om du hinner klart innan faran.
Spärrlinje (heldragen linje)
Spärrlinje – får varken korsas eller köras på
En obruten linje mellan körriktningarna. Enda praktiska undantaget är att korsa den för att komma till eller från en fastighet, och även då bara om det kan ske utan fara.
Spärrlinje och streckad linje bredvid varandra
Den som har den streckade linjen på sin sida får korsa
Två linjer bredvid varandra: en heldragen och en streckad. Det är linjen närmast dig som gäller. Har du den streckade på din sida får du korsa, till exempel för att köra om – den som möter dig med heldragen på sin sida får inte.
Kantlinje
Kantlinje – markerar körbanans yttre gräns
Linjen längs vägkanten visar var körbanan slutar. Ytan utanför är vägren, som inte är ett extra körfält – där finns cyklister, gående och stillastående fordon.
Heldragen kantlinje
Heldragen kantlinje – vägrenen får inte köras på
En obruten linje längs vägkanten. Till skillnad från den streckade varianten är vägrenen då förbjuden att köra på, annat än vid nödstopp.
Körfältslinje
Körfältslinje – skiljer två körfält i samma riktning
Streckad linje mellan körfält som går åt samma håll, till exempel på motorväg eller flerfilig infart. Får korsas vid körfältsbyte, efter kontroll bakåt och i döda vinkeln.
Stopplinje
Stopplinje – här ska fordonet stå helt stilla
Bred linje tvärs körbanan. Vid stopplikt eller rött ljus ska hjulen stå stilla före linjen, varje gång och oavsett trafik.
Väjningslinje (hajtänder)
Väjningslinje – du har väjningsplikt men behöver inte stanna
En rad vita trianglar tvärs körbanan, med spetsarna mot dig som ska väja. Den markerar väjningsplikt. Är vägen fri kan du rulla vidare, men farten ska vara nere.
Spärrområde
Spärrområde – ytan ska inte köras på
Snedstreckad yta som delar eller leder trafiken, ofta där körfält delar sig eller framför en refug. Den är målad för att hållas tom.
Cykelpassage eller cykelöverfart
Rutmarkering – här korsar cyklande körbanan
Två rader vita rutor tvärs körbanan. Vid en cykelöverfart har du väjningsplikt mot cyklande; vid en cykelpassage ska du anpassa farten och lämna företräde åt den som redan är ute på passagen.
Cykelfält
Cykelfält – en del av körbanan reserverad för cyklande
Markeras med en streckad linje och cykelsymbol i vägbanan. Motorfordon får inte köra eller parkera i cykelfältet, men får korsa det vid sväng.
Körfältspil
Körfältspil – anger vilken riktning körfältet ska användas till
Pil målad i vägbanan som visar vart körfältet leder. Ligger du i ett fält med högerpil ska du svänga höger – välj rätt fält i god tid, inte vid korsningen.
Övergångsställe
Övergångsställe – breda vita band tvärs körbanan
Vid ett obevakat övergångsställe har du väjningsplikt mot gående som gått ut eller står i begrepp att gå ut. Omkörning strax före och på övergångsstället är förbjuden.
Gul markering vid vägarbete
Gul markering gäller före vit när båda finns samtidigt
Tillfälliga gula linjer målas vid vägarbeten, ofta rakt ovanpå eller bredvid de vita. Finns båda samtidigt är det alltid den gula som gäller.
Streckens längd är hela systemet
Mittlinje och varningslinje ser lika ut vid en snabb blick, men förhållandet mellan streck och mellanrum är avsiktligt. En vanlig mittlinje har korta streck och långa luckor. När strecken blir längre och luckorna kortare har du en varningslinje framför dig, och den är i praktiken en förvarning: strax därefter kommer oftast en spärrlinje, en kurva eller ett backkrön.
Du får fortfarande korsa varningslinjen. Poängen är att du bör ha mycket goda skäl – påbörjar du en omkörning där måste den vara klar innan spärrlinjen börjar.
Spärrlinjen och undantaget som finns
Spärrlinjen får du varken köra över eller köra med ett hjul på. Det enda praktiska undantaget är att korsa den för att komma till eller från en fastighet, en parkering eller motsvarande – och även då bara om det kan ske utan fara.
Kombinationen heldragen och streckad linje bredvid varandra prövas ofta: det är linjen närmast dig som gäller. Har du den streckade på din sida får du korsa, till exempel för att köra om; den som möter dig med heldragen på sin sida får inte.
Kantlinjen och vägrenen
Kantlinjen visar var körbanan slutar. Utanför den ligger vägrenen, som inte är ett extra körfält – där finns cyklister, gående och stillastående fordon, och underlaget är sämre. Är kantlinjen heldragen får vägrenen inte köras på alls, annat än vid nödstopp eller för att lämna fri väg åt ett utryckningsfordon.
Gula markeringar går före vita
Vid vägarbeten målas tillfälliga gula linjer, ofta rakt ovanpå eller bredvid de vita. Regeln är entydig: finns båda samtidigt gäller de gula. Samma logik som att en tillfällig skyltning på ett vägarbete gäller före den permanenta.
Markeringar som styr väjning
- Hajtänder – vita trianglar tvärs körbanan med spetsarna mot dig. Markerar väjningsplikt. Du behöver inte stanna om vägen är fri.
- Stopplinje – bred linje tvärs körbanan. Vid stopplikt ska hjulen stå stilla här, varje gång.
- Cykelpassage och cykelöverfart – rutmarkering tvärs körbanan. Vid överfart har du väjningsplikt; vid passage ska du anpassa farten. Skillnaden är utredd i guiden om cykelpassage och cykelöverfart.
- Spärrområde – snedstreckad yta som du inte ska köra på. Vanlig där körfält delar sig eller vid en refug.
När markeringen och märket säger olika saker
Vägmärket gäller före vägmarkeringen. Är linjen sliten, övermålad eller täckt av snö är det märket och de allmänna reglerna du har att gå på – och en osynlig linje är i sig ett skäl att köra försiktigare, inte ett skäl att strunta i vad platsen kräver.
Linjefrågor kommer ofta som bild på provet. Träna vägmärken och markeringar gratis → eller bläddra i vägmärkesbiblioteket.
Vanliga frågor
Vad betyder en heldragen linje?
En heldragen linje mellan körfälten är en spärrlinje: du får inte köra över den eller med något hjul på den. Du får däremot korsa den om det behövs för att komma till eller från en fastighet, och om det kan ske utan fara.
Vad är skillnaden mellan mittlinje och varningslinje?
Mittlinjen har korta streck och långa mellanrum. Varningslinjen har långa streck och korta mellanrum, och betyder att det finns en fara framför – oftast en spärrlinje strax efter. Båda får korsas.
Får man köra på kantlinjen?
Kantlinjen markerar körbanans yttre gräns. Ytan utanför är vägren, och där kör du bara undantagsvis – vid nödstopp eller för att släppa fram utryckningsfordon. Är kantlinjen heldragen är vägrenen dessutom förbjuden att köra på.
Vad betyder gula vägmarkeringar?
Gula markeringar är tillfälliga och används vid vägarbeten. När gula och vita finns samtidigt gäller alltid de gula.
Vad betyder vita trianglar målade på vägbanan?
De kallas hajtänder och markerar väjningsplikt. Spetsarna pekar mot dig som ska väja.